Wolfiiies

Yeah, no food from now. PEPP

Nyår och födelsedag blir kanske hos Far/Tony med Mor/Madde och älskling. Orkar inte med släkten, sitta där med mitt lende som ser bara sämre och sämre ut för varje år som går. Jag vet inte vad jag ska skriva längre, orden försvinner från mig. Ångrar meningar jag skriver, suddar ut, skriver nytt. Önska att det var så i riktiga livet.Att man kunde sudda ut vissa saker och göra om dom tills dom blir bra. Eller bara sudda ut saker som man vill ska försvinna. Men det är svårt.

Jag hoppas på en lägenhet i enköping centrum nästa år från soc. Har inte pratat med dom om det än men ska göra det. Det går att få det har jag bestämmt.

Jag är glad att jag har min familj!

Har inge lust att skriva om dig längre.

Jag kommer inte våga dricka vatten efter vad som stog på aftonbladet.se.

Jag vet att det inte är så många som läser min blogg men har någon tagit srattera? ska börja med den tycker min läkare, men är tveksam efter vad jag har läst på internet. Ska nog be om en annan.

En rolig helg men tror att jag har fått urinvägs infektion. Inte kul! Men yeah... Ska till läkare på måndag.

MIN BMI LIGGER PÅ 23,5! Vikten sjunker, nu är jag pepp, nu ska jag dansa och träna. Nu ska jag börja kämpa för att minska vikten igen. När min bmi ligger på 22 ska jag börja simma igen! HAH, jag älskar livet.

Jag har gått ner i vikt, jag är pepp. Jag får börja träna magdans och balett för mig själv igen. Jag ska bli smal innan årets slut. Jag kan inte sluta tänka på den meningen. Undrar vad som händer om jag inte blir smal innan dess. Jag vill se mindre av mig.

Mamma
Jag hör ljudet från en ambulans från skolan när vi har idrott. Just då kändes inte allt rätt men jag ignorera känslan och fortsatte dagen som inget vad jag kommer ihåg. När jag kommer hem så ser jag min farmor kommer stressat emot mig. Jag hörde inte då vad hon sa, det jag hörde var henni, mamma, sjukhus. Kaos av känslor bubblar upp i mig. Vad har hänt. Rädslan av att förlora något som skulle hålla i mig livet ut steg högt. Farmor tar tag i min axel och säger att vi åker hem till henne. Vägen dit kändes som en evighet och jag vågar inte fråga vad som har hänt, jag var så rädd för sanningen. Jag vill inte veta. Vi kom hem till framor och jag tog av mig skorna men jag märkte at mina rörelser var stela och jag hade svårt att röra mig och jag skaka. Vad är det som händer, drömmer jag? Jag går in i farmors och farfars vardagsrum och sätter mig på farmors fotölj som jag gilla bäst. Jag hör att framor och frafra pratar men jag vill inte höra så jag stänger av allt som jag blivit bra på genom åren som gått. Farmor kommer in och tittar på mig med en orolig blick. Jag reser mig från fotöljen och går in på toan och jag hör att telefonen ringer, framor svarar. Det var ett speciellt samtal, jag bara visste det. När jag väl är inne på toan så låser jag dörren och brister ut i gråt och faller ner på golvet. Jag gråter tyst men våldsamt. Jag vill inte att farmor eller farfar skulle höra, jag är inte svag. Jag börjar slå händerna mot golvet efter som att jag har lärt mig att smärta får bort vissa känslor men det finkar inte så jag börjar så huvudet mot golvet det funka inte heller. Tillslut spolar jag toaletten och tvättar händerna som om att jag hade vart på toa. Telefonen ringer och jag springer och svarar. Jag kommer inte ihåg vad som sades i samtalet förutom att det var från lasarettet och att hon ville prata med min farmor. Efter samtalet kommer framor fram till mig och säger att pappa kommer hit alldeles strax. Pappa skulle vara borta på resjobb i minst två dagar till. Då förstod jag att detta kommer förändra hela mitt liv.
Jag sätter mig ner i deras soffa och bara stirrar ut på inget, jag vet inte hur länge jag stirrar. Jag hör ytterdören öppnas och pappa kommer in. Han kommer hastigt in till mig. Jag tittar på honom ett tag och hans ögon är fyllda med trårar som han inte kunde visa för mig. Han sätter sig brevid mig.
"Mamma åkte in på sjukhuset förut idag." Säger pappa. Nu har jag fått en sak klart, det var inte Henni det handla om.
"Hon avled där precis" Säger pappa och brister nästan ut i gråt.
Jag förstod inte det sista ordet, eller jo jag gjorde det men jag ville inte.
"När kommer hon hem?" Frågar jag.
"Hon är död, hon kommer inte hem" Svarar pappa.
"När kommer hon hem?" Säger jag igen, jag vill inte förstå mig på orden pappa sa.
"Annette, hon kommer aödrig att komma hem hon är död" Säger pappa igen och då det var då jag förstog att mamma dog och mina trårar föll ner för min kind. Tusen tankar i ett.
"Hon dog av hjärtinfark" Säger pappa och håller om mig hårt.
Jag börja skrika och gråta.
Fem år senare fick jag reda på att min mamma inte dog av en hjärtinfark, hon begick självmord. Den dagen var jag inlagd på psyk i akademiska.

Om folk inte tror vad jag skriver så tro inte på det. Ni behöver inte linka vidare till Flashback och börja skriva skit om mig. Jag är mig själv, ingen annan. Jag förstår inte hur man kan döma en preson via internet. Yeah. nog om det.

Ängel är vacker, tack för allt du har gjort för mig. I'll be fine if you stay by my side!

Lan igen på helgen. Awesome, awesome. Förra helgen fick jag min titel explorer som jag länge vart ute efter. Men nu kallaer alla mig "Dora the explorer".

Jag har fixat glasögon till mig, som jag borde gjoer för några år sen men nu äntligen fick jag det gjort och dom får mig att se ut som en supernörd, men det gör inget, jag gillar dom. Måste ladda upp lite bilder på dom sen.

Just, mitt humör blev bättre när jag kom hem från älskling och jag fick väga mig, tre kg lättare! Jag rullade runt i sängen av glädje. Ska snart strecha eller nått. Men ska först chatta klart med ängel på msn, titta på bdb, deviantart, läsa bloggar jag följer och sen spela lite wow tror jag.

Yeah... Nu när jag har kämpat så hårt för att få hjälp så kommer jag inteorka med en till behandling. Jag är så trött på dom. Jag har tydligen ADHD, insomnia och PTSD och något mer. Orka inte lyssna.
Jag vet inte hur långt mitt liv kommer bli, känns ganska tomt och meningslöst. Men jag ska LEVA.

Just nu har jag vart på lan hemma hos älsk från fredag tills idag. Jag har vart upp och ner hela tiden men det har vart/är roligt, skrattar och ler.

Måste kolla upp min vikt snart. Har panik över den. Bajs på det mesta just nu.

Jag har börjat att jobba på min berättelse som jag ska skicka in till en tävling. Jag vet inte om jag har tillräckligt med inspiration att skriva klart den men jag ska försöka. Jag har inte kommit så långt men den börjar att komma igång.
Idag ska jag till optikern, jag måste verkligen ta tag på min syn. Jag behöver glasögon, det är jag helt säker på. Jag börjar redan att planera vilka glasögon jag vill ha. Hoppas att jag hittar dom ultimata som passar just mig.
Jag ska äntligen få prata med min läkare idag. Men då måste jag åka till Uppsala i detta snöoväder. Jag har läst på aftonbladet.se att det är fullt av snöolyckor. Jag är livrädd att jag och pappas ska kollidera med en annan bil.
Jag ska prata sönder min doktor, jag ska klaga. Jag från och med idag ge allt mitt hopp på bup. Jag orkar inte ta mig fram själv längre. Varje steg är tungt. Och min familj och dom runt mig vill jag inte ska få bära på min tyngd. Dom har fått vara med om tillräckligt. Det finns alltid ett stopp.

Älskling designa om min blogg, han tyckte in om min förra. Tack älskling! Den blev jätte fin!  du lyckades bra.


Förlåt för att jag är dålig på att svara på sms.

Jag vill bara tala om för min ängel att jag älskar henne och hon får inte lämna mig och släcka alla ljus.

Johan är fin och jag gillar hans video! Nu borde alla titta på den och watcha honom! LYNXQ.
Måste skriva en snabb berättelse om du jag och hanna! tro, hopp och kärlek!

Jag var på kryssning med älskling, pappa och Håkan.







Jag vet inte om jag ska säga om kryssningen var bra eller dålig. Men pappa och Håkan var fulla hela tiden och stor brist på respekt. Jag ska ta det med honom nästa gång jag träffar han att han kunde behandlat mig och viktor bättre. Så rage på pappa sen.
Jag köpte inte så mycket för allt var så dyrt (Det var inte så mycket för mig). Typ godis, parfym och eyeliner. Men det varkul att bara springa runt och flumma men älskling var inte så glad på det. Han sa att min mani tog över.Men jag var bara nyfiken och ville titta på allt.

Nu rullar vi in någramer bilder.


Jagser alltid lika hög ut som vanligt och älskling är alltid lika trött på mig.



Jag fick vänner på en gång, jag har inga problem med det i alla fall.



Det var det här älskling och jag åt på dagarna, vi dela på en avlång smörgås, vatten och dricka och GODIS


Sen på natten kom pappa och håkan in medans jag och vitkor försökte sova. Jag blev typ... INGEN BLIXT!




Alltid lika vacker <3



OMNOMNOMNOM



Bildbevis på att älskling var på finland! Jag orkar inte ladda upp några bilder från när vi vandra runt för vi gjorde inget typ. Bara gick...


Bildbevis på att jag var på finland.


Sen typ poff kom vi hem. Orkar inte skriva om hemresan. Vi var i alla fall uppe 03:00 och åt frukost på finsk tid.

Jag har både klippt och färgat ängels hår! Det blev jätte bra må jag säga. Hon är så fin. Och medans vi höll på med hennes hår så klippte jag in min svarta hålförlägning bättre in i håret. Så ja, det ser bättre ut än innan.
Jag har tillbringart mycket tid med ängel, känns skönt. Kommer sakna henne jätte mycket sen när hon åker hem.

Jag var på möte hos bup i dag. Jag hatar dom, vi kom inte fram till något, så jag slösa bort en till timme på dom. Så jag måste vänta tills den 12 nov. Hemskt, hur ska jag överleva. Han sa att vi skulle ha mötet på tisdag. MEN nu är det helt plötsligt på en fredag. Vet ni, ändå när jag är igång tänker jag ringa dom och gå rage på dom. Jag är trött på dom. fuck bup